Träden är Sveriges svar på norska oljan

2021-08-13

"Maria Strømme springer i Lunsen men ser inte fåglarna för alla träd. I hennes hållbara framtidsvision är skogen nyckeln till både kläder, plåster, batterier och elektronik. Skogen kan bli Sveriges svar på Norges olja."

Krönika skriven av Maria Strömme, även publicerad i UNT den 3 juni 2021. 

Maken och jag får ofta sällskap av Uppsala universitets världsberömde fågelprofessor Per Alström under våra löpturer i Lunsen i Uppsala. Per är den ende sedan Linnés lärjungar, som upptäckt så många som sju nya fågelarter och som dessutom har fått en fågelart uppkallad efter sig - Alström's Warbler. Han är således ett löpande fågellexikon som försöker vidga vår kunskap vid varje nytt läte från buskar och träd. Själv hör jag inte skillnad på fladdermöss och fåglar så det finns mycket att lära.

Jag ser däremot en massa träd. Och när jag ser träden i Lunsen drar tankarna i väg. Inte till den skogsdebatt som handlar om vilka träd vi ska bevara och vilka som får huggas ned. Utan om hur skogen kan bli Sveriges svar på Norges olja.

Jag är nämligen övertygad om att träd kommer att bli framtidens nya olja och gas. Det vill säga den hållbara basen för alla material som kommande generationer ska bygga ny teknologi på.

I dag är ju olja och gas råmaterial i alltifrån plaster till kläder. Ungefär 70 procent av dagens textilier kommer från olja och 25 procent från vattenkrävande bomull. I morgon kommer de flesta textilier garanterat från träd.

Just nu använder vi mest cellulosan från träd till pappers- och hygienprodukter. Endast fem procent av våra kläder görs av viskos från trädcellulosa. Men på väg ut från forskningslabben i Uppsala och övriga Sverige är processer för att öka våtstyrkan hos cellulosa. Det finns en lång rad användningsområden: framtidens kläder, cellulosabaserade batterier som kan göra internet-of-things-utvecklingen hållbar, smarta plåster som får sår att läka fortare och supereffektiva virusfilter.

Men träd innehåller också två andra viktiga komponenter: lignin och hemicellulosa. Av dessa är den sistnämnda mest styvmoderligt behandlad. Det är en restprodukt som mest används för uppvärmning trots att värmeinnehållet är mycket lågt. Ett galet resursslöseri eftersom hemicellulosa innehåller värdefulla byggklossar för produktion av ledande plaster till framtidens gröna elektronik.

Har ni sett bilder av de enorma högar av icke-nedbrytbart elektronikskrot som vi, med en ofattbar hastighet av 50 miljoner ton per år, just nu fyller på? Om våra barn ska ha en chans att leva hållbart måste stora delar av framtidens elektronik göras av nedbrytbart - eller i alla fall brännbart - skogsmaterial. Ja, ni fattar varför det är träden jag ser och inte fåglarna

I början av 1970-talet etablerade sig Stavanger som Norges oljehuvudstad och har bibehållit denna position vad gäller både kunskap och tillgång till råvaran. Träden i Lunsen räcker såklart inte till för att sätta Uppsala på kartan vad gäller skogsmaterial, men det gör definitivt den kompetens som finns på SLU och Uppsala universitet. Om träd, dess beståndsdelar och den avancerade materialteknologi som krävs för att ta fram miljövänliga processer för att utvinna och sätta samman dessa på ett smart sätt för att skapa funktionella material och produkter.

Jag önskar alla läsare tid för lugna skogspromenader i sommar. Om ni tittar noggrant kanske ni missar några fåglar men ser de där 300 paren jeans jag ser i varje träd.

Maria Strømme

Aktuellt

Senast uppdaterad: 2021-10-12